Hon bar sitt namn i skuggorna – en kvinna vars röst en gång kunde stilla stormar, men som tystades av sin egen spegelbild. När elden slocknade i hennes blick lämnade hon efter sig bara detta: en gestalt formad av stoft, med symbolen över hjärtat som sista bön. Tystnadens Arv bär på en stilla kraft – ett minne av styrka, skuld och den sorts skönhet som föds ur mörker.